Justins perspektiv

Zinnia. Jag saknar henne så sjukt. Det hade bara gått en vecka sen vi sågs senast men det kändes som minst ett år. Det hade gått snabbt, första kyssen i skogen. Sen hade det hänt nästan varje dag, det var inget som jag styrde själv. Inte Zinnia heller, det var som att ödet förde oss samman. Det var som magi inuti mig när vi kysstes, alldeles speciellt. Jag visste inte heller hur vi skulle göra. Jag var helt fast vi henne, det gick inte att dölja längre. Jag hade henne i huvudet hela tiden, det enda jag tänkte på. Hon hade inte velat gå ut med det officiellt än. Jag vet inte vad jag tyckte heller om jag ska vara ärlig. Det finns ju en risk om man gör det, alla kommer ju knappast älska henne om dom får veta att vi är tillsammans. Det blir samtidigt ganska svårt att hålla det hemligt, jag vill ju vara med henne, hela tiden om jag fick välja själv och det finns ju paparazzis överallt som skriver vad som helst för att folk ska köpa just deras tidning. Vi får helt enkelt se vad som händer, just nu är det ingen koll alls i mitt huvud. Tankarna snurrar runt och är helt omöjliga att få ordning på. Mina tankar avbröts av att telefonen vibrerade och displayen lystes upp. Scooter.

-Yo Scooter! Wzuuuuuup? Svarade jag i telefonen.
-Justin, det är ganska grymt faktiskt. Vill du veta varför kanske? Sa Scooter förväntansfullt.
-Ja! Vad kan det vara? Scooter mår ju aldrig bra annars, sa jag sarkastiskt.
-Nej jag vet, jag är så deprimerad annars. Men inte nu för vi ska på tour om 3 dagar. Sa Scooter glatt.
-Grymt, vart ska vi?
-Massa olika ställen, vi hinner med hur mycket som helst! Vi är borta i en hel månad!
EN MÅNAD?! Tankarna snurrade runt i mitt huvud, jag skulle vara borta från Zinnia, hela min värld, i en hel månad! Om en vecka bara.
-Va då? Det blir grymt ju!
-Ja, jättebra! Hörde jag mig själv säga. Vi ses!
-Ja, det gör vi! Sa Scooter och jag la på luren.

Jag kände hur saknaden till Zinnia växte sig starkare när jag visste att vi inte skulle ses på en hel månad. Det här går inte. Jag knappade fram Zinnia på telefonen som jag fortfarande hade i handen och ringde.
-Justiiiiiiiiin! svarade hon glatt i telefonen.
-Zinnia! sa jag med ansträngd röst. Kan jag komma till dig imorgon Zinnia?
-Ja! Gör det Justin!! Bara lite random och sådant men skitsamma.
-Bra, för vi kommer inte ses på hur lång tid som helst sen..
-Varför?
-Jag ska åka på tour, i en månad!
-Nej, Justin varför?
-Jag vet inte! Det enda jag vet är att jag kommer sakna dig så sjukt mycket, därför kommer jag till dig imorgon.