How to love you - Del 14

Zinnias perspektiv
Idag skulle min underbara mormor och morfar komma hit. Jag drog på mig jeans och en tröja och gick ner i huset, där stod mamma och visslade glatt.
- Varför så glad idag mamma? Sa jag lågt medan jag egentligen inte tänkte på det utan på Justin och Paris.
- Din mormor och morfar kommer hit i dag, sa hon lite roat och tittade på mig. Jag tittade tillbaka lite snett och tog ut fil och flingor som jag åt till frukost. Jag tittade ner i skålen, tänk att det bara var några dagar kvar tills jag skulle träffa Justin igen. Jag saknade honom fast vi Skypade och smsade varje dag. Ett par roade ljust bruna ögon tittade på mig och jag tittade tillbaka, det var Ayline som stod och tittade på mig med en road min.
- Du verkar tänka på någonting, sa hon med ett litet flin på läpparna.
- Ja du, det kan man ju undra! Sa jag med ett litet leende tillbaka. Jag satt på den hårda trästolen ett tag till, min tallrik lät jag stå kvar.
-Ayline ska vi baka innan mormor och morfar kommer? Sa jag medan jag googlade lite recept på min dator.
-Ja, vilken bra ide jag kommer strax.


- Ayline kan du ge mig sleven?
- Ja, sa hon medan hon flummade lite med den. Vi bakade kanelbullar. Mormor och morfar älskade kanelbullar. Jag stod och tänkte på hur mysigt det skulle vara att träffa henne igen och kunna prata med henne på riktigt och inte bara i telefonen. När bullarna var inne i ugnen gick både jag och Ayline upp på våra rum, jag gick förbi den lilla korridoren och in till mitt rum där jag borstade mitt hår med tankarna på andra sidan jorden.


RRRRRRRRRIIIINNG, det var timern som ringde från köket och det var dags att ta ut bullarna som luktade så underbart. Jag och Ayline tog ut bullarna som var en aning brända. Men det gjorde inget. Vi tog var sin bulle från plåten och åt den direkt. Ayline skrek till och jag förstod henne, bullen var så sjukt varm! Vi stod där med tungorna ut i vädret och skrek.
Min tunga känns skollad, sa jag med ett liten flin på läpparna. Hon skrattade med sitt härliga skratt och jag med.

Pling, jag sprang ner för trätrappen med tankarna överallt medan jag öppnade dörren. Där stod mormor och morfar. Mormor omfamnade mig hårt och jag henne, så stod vi en lång stund innan morfar knackade mig på axeln och jag tittade på hans ledsna blick. Jag förstod på honom direkt att han också ville han en kram.
Mamma, pappa, Ayline, Mormor, Morfar och jag satt ute på verandan och åt mina och Aylines bullar. Mormor och morfar sa att bullarna var jätte goda. Jag kollade snabbt på Ayline som höll inne ett skratt. Bullarna var jätte äckliga. Jag tänkte på hur bra jag och Ayline förstod varandra, nästan lika bra som jag och Justin, fast jag och Justin förstod nog varandra bättre. Justin dök alltid upp i mina tankar varesig jag ville eller inte, han bara var där alltid. Det var ganska skönt.
- Jag kan diska efter fikan, sa mormor med sin mjuka röst.
- Jag hjälper dig, sa jag med ett leende mot mormor.
Mitt i allt diskande och mysigt småprat med mormor, pep min mobil till och jag hoppade till. Mormor skrattade åt mig. Jag drog långsamt upp den ur fickan medan jag tittade på skärmen, det namnet som jag hade vant mig vid mycket nu under senaste tiden stod där. Justin.
Heeey, vad gör du? jag flinade för mig själv, mormor log åt mig och tittade på skärmen.
- Hur går det med den där pojken du träffade?
- Jo, han är trevlig, sa jag. Men jag ljög kanske lite, eller gjorde jag de? Han var ju mer än trevlig, jag gillade Justin riktigt mycket om jag skulle vara helt ärlig. Mormor tittade på mig igen och log lite.
- Jag känner dig min lilla toka, du gillar honom det behöver du inte säga, man ser ju bara på ditt leende när hans namn kommer upp på skärmen, sa mormor lågt och blinkade med ena ögat. Jo, det var ju så, jag och Justin har ju blivit riktigt nära vänner. Något blött kom på min näsa och jag såg att det var mormor som hade satt en prick diskmedel på min näsa. Vad var jag och Justin egentligen?

----------------------------------------

Kort kapitel men kommer mer imorgon : )

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: Bara vi som ser

Har du en blogg?:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0